lördag

Menage a trois


Daisies by Chytilova

Hur var er fredag? Min var simmig. Somnade i Prada-kappan. Inomhus. När jag vaknade var jag hundra år och min mun igenklibbad.

Någonstans på vägen blev den döda duon till en tumlande trio. Tre tallrikar i triangelform på valnötsbordet. A som stirrar indiskret ner i Mosters balkong, avbryter henne mitt i meningen för att fösa bort en fiktiv hårslinga från hennes décolletage. Moster som tystnar och spinner som en puma.

Askan från A:s cohibas snöar ner i bouillabaissen. Det är natten som aldrig tar slut. Han stjäler ett andetag från Mosters nacke men ögonkontakten är med mig. Han försvinner till köket. Matsalen fryser till is när den döda duon lämnas ensamma. Moster förstår och försvinner efter honom.

De återkommer med Cheshire-leenden och flaskor under armarna. Jag sitter djupt, kinderna heta av rouge och vin, väntar tålmodigt när A fyller på mitt glas. Försöker fokusera blicken men ger upp. Utanför rutorna firar Stockholm sommar och helg. Men jag bor i våningen där vintern aldrig tar slut.

10 kommentarer:

  1. Varför går du inte ut?

    SvaraRadera
  2. Någon tipsade mig (anonymt) om bloggen; den är helt fantastisk. I minst denna koncentrerade scen.

    SvaraRadera
  3. Din våning kanske är som Narnia. Är din moster en isdrottning också?

    SvaraRadera
  4. Frostig natt, med romantiska subtila ångor från en forskande prada vän.

    Älskar dina ord, din känsla...
    Men oroar mig för dina känslor för A....
    Don't let him near you!

    SvaraRadera
  5. En fredag av vin, råbiff och crème brulée på en restaurang där en mängd människor trodde sig vara intellektuella. Som om intellektet definierades av tweedkavajer, flottigt hår, second hand skjortor och morfars glasögon.

    Även om A verkar föra med sig lite liv till våningen, är jag nog benägen att hålla med teD här ovanför...

    SvaraRadera
  6. Jag kan inte vänta. Tills imorgon. Vill ha mer nu,

    SvaraRadera
  7. Jag tänker osökt på 2 videos.

    Depeche Modes "Wrong", http://www.youtube.com/watch?v=5bsXOcK9_Cw

    Mylene Farmers "Je t´aime Melancolie",

    http://www.youtube.com/watch?v=G_qrczxNpNo

    Not to mention att vandra runt i föräldrahemmet, ljuset silat genom vita gardiner, ensam.

    SvaraRadera
  8. Jag har blivit beroende, det är nästan hemskt att erkänna. Jag förundras och samtidigt förfasas över din tillvaro. Det är så fascinerande att dras med in i en värld olik ens egen men samtidigt lika påtaglig. Fascinationen kan påminna om hur ens blickar dras mot en trafikolycka vare sig man vill det eller inte. Men detta är inte bara tragik, smärta och bedrövelse utan mycket mer än så. Orden är så vackra liksom alla utmålande plagg och historien så fångande att man inte kan annat än att bli en missbrukare av dina ord.

    Du är likt en zebra i en värld av hästar.

    Kom ihåg; man misslyckas inte förrän man slutat försöka.

    /Emma

    SvaraRadera
  9. Jag tycker att detta känns väldigt reklamigt. Om bloggen aspirerar på att vara absurt och utomjordsligt verklig så lyckas den inte alls. De som hyllar den saknar tillräcklig fingertoppskänsla.

    SvaraRadera
  10. Saknar dina ord. Vad gör du idag? Hur ser Stockholm ut för dig, insidan av ditt hem?

    SvaraRadera