onsdag

Ett blodigt minne.

bat for smashes


Ibland förstår jag verkligen de som skjuter ner folk i varuhus och skolor. Pekfinger mot avtryckaren och folk som faller likt korthus ner i vad som snart är de själva i pölform. Försöker låtsas som om jag inte förstår, men jag förstår. Det var därför jag lottade ut pistolen. Litar inte på mig själv med den i handväskan.

En gång satt jag hukad över Carl, med hans mjukvita rygg som en motorväg mellan mina lår. Nålen i min Belleville-brosch bara gled ner i huden på honom, jag kunde inte hejda mig, plötsligt högg jag bara in nålen i ryggen. Fick den vita huden att chockeras av det röda varma snabba.

Han fläkte bak armen. Skrek först när han fick se sina fingrar blötta av blodet. I en rörelse kastade han sig upp, mig tillbaks ner i lakanen. Uppspärrade ögon, gapande, fingrarna spretande framför sig.

- Ville bara skriva mitt namn i din hud, ljög jag.

Direkt fällde han armarna om mig som ett tält. Den jävla idioten. Blodet i rännilar längs ryggraden, han låtsades att jag grät, tröstade mig, sa att det var okej. Men det var INTE okej:

i ögonvrån såg jag hur mammas dopklänning (den jag sover med varje natt) dränkts i portvinsrött blod. Mammas ömma genomblöt av Carls kladdiga DNA. Hade jag haft den lilla pistolen i handväskan vet jag vad jag hade gjort.

12 kommentarer:

  1. skyglapparna på baby. hör inget, se inget. bara fortsätt.

    SvaraRadera
  2. känslan av att göra illa någonannan med flit och sedan ljuga om att det inte är var meningen kan kännas underbar. jag skäms över att erkänna det..
    (tycket föresten bättre om när Anatol var A.. mystiken är något bruten nu..)
    fast dina texter dödar ju ändå.

    SvaraRadera
  3. Vill att du svarar på det här Erika, och endast Erika capische?

    En kvinna går på sin mors begravning. På denna begravning träffar hon en okänd man. Mannen visar sig vara hennes drömprins och hon blir stormförälskad i honom. Men han försvinner från begravningen utan att lämna sitt namn eller nummer och det är ingen av de andra gästerna som vet vem han är.Två dagar senare mördar kvinnan sin syster. Varför?

    SvaraRadera
  4. sv: du frågade hur snö fick mig att känna och ärligt talat? jag vetinte. snön finns bara där utan att jag känner något särskilt. jag är nog en sommar människa för det mesta. hur är du?

    SvaraRadera
  5. Jag har precis hittat dej! Älskar dej redan!
    Kram
    Åsa

    SvaraRadera
  6. P.S: jag funderar på att ge bort min Chanelväska. Vad tycker du?

    SvaraRadera
  7. Du må jo være 2000-tallets svar på Elizabeth Wurtzel og Prozac Nation!

    SvaraRadera
  8. Jag vill vara en karaktär i den här berättelsen. Jag vill vara ord i din mun...

    SvaraRadera
  9. Älskar hur jag fastnar i dina texter. Första gången jag kom in här idag och jag vet inte hur länge jag suttit här nu och bara läst och läst.

    SvaraRadera
  10. Samma här. 1a gången jag besöker din blogg tack vare AlexE. Sjukt skön blogg/DaveNewmountain

    SvaraRadera
  11. ditt liv är bara to die for!!!!!!!!!

    SvaraRadera