YVA. Best friend, my Achilles. Den enda som hört hemligheterna och stannat kvar.
När jag låg i snön utanför Köket med klänningen som en blodpöl runt om mig. Då var det YVA som torkade upp mig.
Som tog mig hem till kakelugnarna. Som tog ifrån mig mina rakblad, och av mig klänningen och satt naken med mig på den vita fårskinnspälsen framför den sprakande elden och rökte medan den vita morgonen kröp fram ur mörkret utanför.
* Jag älskar dig
// YVA, my Achilles.
åh jag vill också ha en ysl tröja...älskar han!!
SvaraRaderadet är faktiskt en klänning. men lika, om inte mer, älskvärd för det... yves saint love forever, right?
SvaraRaderaÅh så vackert det låter, varför har inte jag en sådan kompis. (blir också alltid för full)
SvaraRaderaDet är verkligen kärlek! världen borde krylla av snälla människor
SvaraRaderanej nej nej vad jag blir ledsen över att inte ha upptäckt din blogg senare, för att mötas av ett större arkiv, eller så hade du gärna fått börja blogga tidigare.
SvaraRaderadu är det mest fantastiska jag någonsin stött på bland alla bloggar jag någonsin läst
fortsätt förgylla mina dagar precis som du förgyllde min natt. jag avundas din talang för att få tankar till ord så perfekt! i wish i could.
Underbara (hemska) ord. Hittade din blogg via någon annans? & kan inte sluta läsa! Blev lite ledsen när jag insåg att det inte fanns mer. Ta hand om dig.
SvaraRaderamagiska du
SvaraRadera