torsdag

Sanningen och andra historier.

fantôme

Utanför de blanksvarta rutorna faller nattregnet tyst över Floragatan. Jag sitter på golvet i skenet framför kakelugnen. Försöker andas, men luften i rummet räcker inte till. Jag är rädd. Livrädd. På hela dagen har jag inte ens vågat mig ned på gatan. Skräckslagen att någon ska se mig. Känna igen mig och ropa något, ropa att jag inte är den jag är att jag...nej förlåt. Det här blir osammanhängande. Låt mig börja om. 

De senaste dagarna har flera bloggar jag älskar skrivit samma sak. Att jag inte finns. Att jag i själva verket inte är något annat än en av karaktärerna i operan "Vanessa". Att allt det jag skrivit här på bloggen bara är sagor. Om A, lägenheten och moster (som just nu, medan jag sitter här, hög på Benzo och Madeira och skakar av gråt fortfarande stökar runt i lägenheten utanför som om ingenting hänt) Det värsta är att de har rätt. Inte ens de här orden ni läser nu tillhör mig själv utan mina författare. (Tala om att vara schizofren. Varannat ord som kommer ur min mun tillhör I och vartannat T, men inget är mitt eget, i ögonblick känner jag mig nästan som Blondinbella.) 

Jag reser mig upp. Balanserar på ostadiga ben mot fönstret medan jag tömmer det sista ur mosters Maderira -62. Det surrar i huvudet. Det verkar inte spela någon roll hur mycket jag vet att det är sant. Hur skulle ni själva känna om någon berättade att ni bara var ett "litterärt experiment". Huvudpersonen "i den mest snabbväxande kulturbloggen någonsin" som Operan skriver i sitt pressmeddelande. 

När jag står här ensam i mörkret framför det öppna fönstret med mina fingrar mot  fönsterblecket och känner den fuktiga kylan spelar det i alla fall ingen roll. Den svaga doften av almträden på gatan nedanför är äkta. Min skräck för vad som ska hända är äkta. För så är det. Min rädsla är rädslan för att dö. Men inte för att dö som jag skulle vilja dö. Dramatiskt störta genom matsalsfönstret. Ligga med min vita bommulsklänning som ett moln av snörök mot den glittrande svarta asfalten. Eller ligga i kandelaberskenet fladdrande över det benvita badkaret medan det mörka blod som pulserar ur såren på mina handleder blandas med Riojavinet i badkarsvattnet....
Nej det jag är rädd för är en helt annan typ av död. Tystnadens död. Att någon helt enkelt slutar skriva min berättelse. Att alla de kärlekshistorier och överdoser och tisdagseftermiddagar i november som skulle fylla mitt liv aldrig blir mina. Att jag blir stående här på golvet i rummet mellan kakelugnen och det öppna fönstret med A utanför dörren. För evigt ung i en frusen scen. Bortglömd. 

Men innan jag dör vill jag säga en sista sak. Många av er har blivit ledsna för att jag inte finns. Att mina känslor inte var äkta. För tretusen år sedan rasade det värsta kriget i mänsklighetens historia. Tiotusentals oskyldiga barn och gamla massakrerades.
Men det vi idag berörs av är Achilles tårar. En påhittads tårar över en påhittads död. 

Tack till Sedir som avslöjade mig.
Och tack till er alla . Niotillfem, Arvida, Sanna, Therese Bohman, Madde, Hotspot-Karolina, Mimo, Miriam, Through, Shang Imam, Mia, Linn, Lina. Och er andra. Kommer aldrig att glömma.

Jag är lycklig över att i mitt korta påhittade liv ha fått så mycket kärlek. 
Jag älskar er. 
Erika.

UPPDATERING: TACK! Alla kommentarer. Jag blir så lycklig att jag för första gången sedan jag började med det här börjar gråta. Det har ringt flera arga journalister som tycker att det är oansvarigt att skriva saker på en blogg som unga kan läsa som handlar sex, ångest och våld på en utan att TYDLIGT förklara att det INTE är BRA att ha oskyddat sex eller ta droger. Tack gode gud för att NI fattar att livet är lite mer komplicerat än så.

68 kommentarer:

  1. Avslöjad!

    http://nyheter24.se/noje/mode/180233-fejkad-modebloggare-avslojad

    SvaraRadera
  2. Tack för att du äntligen erkände. Du har blockat alla mina kommentarer om att sanningen var en annan och allt detta fiktion. Fortsätt gärna att skriva ändå, folk berörs uppenbarligen, även jag. Men nu är det mer av romankaraktär och romaner är ju fantastiska även om det inte ligger ett uns sanning i dem. / E

    SvaraRadera
  3. ja, det var antagligen för fucking dekadent för att vara sant. synd. dekadensen, allt det fina, romantiken är alltså verkligen död.

    SvaraRadera
  4. Ta inte bort bloggen bara. Jag tror att det är många som vill läsa den igen. Som en bok.

    SvaraRadera
  5. Ah nej! Jag vill lasa mer, aven om det bara ar en saga...

    http://www.barbienyc.blogspot.com

    SvaraRadera
  6. När saker verkar vara för bra för att vara sanna är det oftast så.

    Galet bra historia. Suveränt genomförd. Talangfullt minst sagt.

    Applåder!

    Detta är betydligt mycket mer genomtänkt och kreativt än någon modernt konstfackpåhitt (som att klottra ner en tunnelbana eller låtsas vara psyksjuk).
    Snälla låt Blach Ascot leva ändå, hon är ju fantastisk lilla Erika. Ge ut det hela i bokform som Belle de Jour (dock utan kommentarer eller i alla fall anonyma sådana).

    Jag är imponerad och väntar på del II

    SvaraRadera
  7. Snälla fortsätt! (eller ge ut en bok)
    Eller så får jag väll gå på opera.

    SvaraRadera
  8. jeg har fulgt denne bloggen en stund.
    språket, bildene, historiene - jeg dras inn i en liten eventyrverden.
    og nettopp slik bør det kanskje leses, som et eventyr, og ikke som sannhet.
    sannheten er jo uansett relativ...

    SvaraRadera
  9. Love you, anyway!

    Fortsätt att berätta.

    SvaraRadera
  10. nej snälla!sluta inte skriva!det spelar ingen roll om det här verkligen inte är ditt liv-jag behöver dina tankar ,dina ord!Snälla sluta inte skriva...du krossar mitt hjärta.

    SvaraRadera
  11. Fortsæt din fantastiske saga!

    SvaraRadera
  12. För mig finns du på riktigt. Och jag älskar dig

    SvaraRadera
  13. åh, jag som precis upptäckte denna fantastiska låtsasverklighet. Jag hävdar att sanningen ändå finns mest i fiktionen, och även om jag aldrig riktigt trodde all var på riktigt spelade det ingen roll. det här är mer angeläget än den konventionella verkligheten ändå.

    SvaraRadera
  14. fannnnn va tråkigt!!!!!
    men snälla sluta inte skriva,
    jag vill glömma att det hela är falsk, för fan va bra du skriver!!
    jag tycker att det känns som att man läser en bok,
    helt underbart!
    jag tror att det här är bättre än att läsa en bok det känns så verkligt!

    jag tror vi alla undrar ifall du kommer att fortsätta skriva????
    och om du gör det så skriv som om vi fortfarande tror att det hela är sant, som en bok man oxå vet inte är sann men endå tror på.
    jag tror att det här kan bli nåt riktigt stort att blogga en bok typ!
    och att du kanske har startat en ny trend??
    jag vet att jag skulle följa en sådan blogg jag älskar att läsa men att få läsa det i en blogg gör det ännu roligare.

    nancy

    SvaraRadera
  15. jag håller med matilda och alla andra som uppmanar dig att fortsätta skriva. händelserna må kanske inte vara verkliga, men du som person bakom detta är, och jag älskar det du gör. så snälla sluta inte att dela med dig, i vilken form du nu än må göra det

    SvaraRadera
  16. föresten är du en kvinna som skriver?

    nancy

    SvaraRadera
  17. snälla fortsätt berättelsen, den är för bra för att ta slut nu.

    SvaraRadera
  18. oj. jag tvekade inte ens en sekund på att det var sant. nu känner jag mig dum. riktigt dum. men stäng inte ner bloggen. gå in på den då och då så att den inte raderas automatiskt. jag vill kunna läsa tillbaka. snälla.

    SvaraRadera
  19. Det var för bra för att vara sant och det sjukaste är hur jag kände samhörighet med en saga.

    SvaraRadera
  20. jag har nyligen börjat läsa denna blogg. och ska jag nu bara få sluta upp med det? den är ju helt breath taking. även om detta inte är sant, så är orden bland de vackraste jag någonsin läst. denna blogg är så utsökt, och det finns ingen likadan. jag önskar att du fortsätter med berättelsen, vem du än är. den är bara för bra!

    SvaraRadera
  21. Jag har läst din blogg och förälskat mig i texterna och bilderna. Om det händer på riktigt eller inte känns inte som det viktigaste. Jag tycker att alla borde få hitta på saker för att göra tillvaron mer spännande. Jag menar.. Jag heter ju inte Olga på riktigt. Dina texter var precis vad bloggsverige behövde.
    Skriv en rad om du ger ut en bok eller fortsätter på något annat sätt, jag vill inte missa ett enda ord.

    SvaraRadera
  22. jag älskar ordet och det fanns här. om det är sant eller osant är ovidkommande. på något sätt är det fiktiva alltid sant. om jag känner något när jag läser är det sanning.

    tack för det magnifikt berättade.

    SvaraRadera
  23. du har mitt hjärta i din hand.

    SvaraRadera
  24. detta är ett av de mest begåvade litterära projekt i svensk språkdräkt jag har sett på nära håll på flera år, oaktat syfte eller medium. glöm inte den formliga ocean av personliga reflektioner gränsande till pekoral som skymmer sikten på nätet. för att inte tala om sensationslystna nyutgivna bokalster med noll utmaning för fantastin, som likafullt är accepterade av parnassen hos förlagen.

    det är också intressant att det kunde visas så tydligt att skenbar sanning genom illusioner och drömbilder, likafullt är högst levande och äkta signaturer för levande och äkta känslor, mätt i reaktioner hos läsarna och genomslaget på nätet. det är dessutom begåvat som fan att ni även lyckats dupera era närmaste vänner om "äktheten". All cred ;-)

    Fortsätt skriva, it all comes down to exercise.

    tommie

    SvaraRadera
  25. jag tror att jag blev kär i dig när jag började läsa.

    en förälskelse och kärlek jag aldrig riktigt känt förut.

    Nu vet jag inte riktigt vem det är jag är förälskad i. Men det gör inget.
    Tack för att jag fick ta del av din berättelse.

    SvaraRadera
  26. Jag känner att folk vill att vi ska vara upprörda över att det är på låtsas. Skrika och storma operan kanske?
    Men vad är verklighet i en värld där alla låtsas och ljuger?
    Jag föredrar en påhittad värld om allas ord där är så ljuva som dina (era?)

    Snälla, lura mig mer..!

    And if this is truly adieu, then I think that we will all bow in awe of the Great Black Ascot.

    SvaraRadera
  27. Jag kommer att sakna den här bloggen. Hade nyss upptäckt den, bara för någon vecka sen. Intressant initiativ, hur som helst.

    SvaraRadera
  28. Det bästa jag har läst är den här bloggen.
    Den var så nära, så lik, mina känslor och mitt liv. Trodde att det faktiskt fanns någon som du.
    Eller som jag.
    Helt absurt att man kan känna sådan hopplöshet och sorg, så att man faktiskt gråter över att du inte finns.

    SvaraRadera
  29. Vad ni än gör, ta inte bort bloggen. Låt den finnas kvar. Även om ni inte fortsätter skriva.

    SvaraRadera
  30. Vad händer nudå? Du får inte sluta skriva, jag tänker iallfall låtsas att du finns på riktigt och är precis sån du beskriver dig i bloggen.

    SvaraRadera
  31. Genialt och fantastiskt genomfört.

    SvaraRadera
  32. för mig kommer du alltid att finnas!

    SvaraRadera
  33. Har sällan känt mig så sorgsen som idag.
    Sedan jag upptäckte dig har du varit med mig i mina tankar dag som natt.
    Köpte en flaska väldigt fint rött vin idag för din skull.
    Tänkte att jag den här kvällen skulle sörja dig med den flaskan.
    Sitta hela kvällen själv och ägna mina tankar helt åt dig och hur du fångat mig och mina känslor så brutalt.
    Erika Ascot kommer alltid att finnas för mig.
    Personen jag lärde känna och började älska.

    SvaraRadera
  34. Detta är jättebra. På alla sätt. Men glöm aldrig att verkligheten överträffar dikten.

    SvaraRadera
  35. Fan ! Hade jag inte bott i Paris hade jag besökt operan, imorgon redan !

    SvaraRadera
  36. åh. vem är jag att bry mig om detta är sant eller icket. jag berörs och rycks med av din makalösa talang att använda ord.

    jag vill inte att det skall sluta nu.

    (som om vi bara vill läsa böcker baserade på verkliga liv och riktiga personer. ibland behöver vi inte det. då vill vi bara ha det som du ger.)

    SvaraRadera
  37. Det spelar ingen roll vad som är på riktigt eller ej, men snälla, fortsätt att skriva! En romar är aldrig en biografi, men en språk och ett skrivsätt som denna blogg slår det mesta. Reklam eller ej, sluta inte skriva!

    SvaraRadera
  38. Jag läste din blogg för första gången igår, och jag har aldrig läst någonting mer... jag vet inte hur jag ska beskriva det, jag blev helt förälskad! Ta inte bort den, sluta inte skriv! Inte nu, inte när jag precis har hittat den och fått ta del av den! Din blogg är som en annan värld, att läsa den är samma sak som att fly från verkligheten. Så sann eller inte, behöver jag den. Den är terapi. Du hjälper människor.

    SvaraRadera
  39. I ett försök att uppmuntra. Många bäckar små. Tack.

    http://wickedwonderboy.blogg.se/?tmp=09232519

    SvaraRadera
  40. Ess! Knivskarpt, passionen urlakad av ångesten- förströelser-och morgonens kranka blekhet. Bäddat för ett vackert lik med sällskap. Sov gott min sköna. schhh... så ja.

    SvaraRadera
  41. Att folk stod upp för bloggen och försvarade den när vissa påstod att den var oäkta, det är det värsta. Men jag bryr mig inte.

    SvaraRadera
  42. Fejkt eller inte, jag älskade att läsa det. Behåll det uppe, snälla, eller skriv en roman av det, något. Jag är helt förälskad i denna Erika, även om hon är konstruerad.

    SvaraRadera
  43. prettooperan goes blogg, jesus kristus, lika billigt som vilken såpa som helst, ta en sipp rövin till era dammiga kulturakvariefiskar och gör något vettigt istället för att dansa dödsdans i nya medier...

    SvaraRadera
  44. Jag hittade till din blogg efter att jag läst om "bluffen" på flera olika håll. Och, trots att jag från början visste att inget var sant, föll jag handlöst. Jag ÄLSKAR den! Fortsätt skriv. Snälla.

    SvaraRadera
  45. Jag är kär i dig ändå, för evigt.

    SvaraRadera
  46. Komigen! the show must go on.
    Fiktivt eller inte du skriver så bra.

    SvaraRadera
  47. Det är såklart att Du finns. Vi är alla skapelser i andras huvud - du är det bara lite mer än de flesta.

    Man lär sig leva med det.

    SvaraRadera
  48. nej! jag villl att du ska finnas, du gör allt som är jag så mycket lättare att leva med.

    SvaraRadera
  49. jag som ville ligga med dig

    SvaraRadera
  50. jag började också läsa efter att "bluffen" avslöjats. FORTSÄTT SKRIV!

    SvaraRadera
  51. Åh, det gör absolut ingenting. En karaktär i en opera är lika (oftast mer) levande som riktiga människor. Skriv mer, snälla. För uppenbarligen behövs dom.

    SvaraRadera
  52. Ett litterärt konstverk!

    SvaraRadera
  53. litterärt BS snarare ;) men artlovers lär ju ingen skillnad se. det fula är fint det onda är gott - och det är frid å fröjd att göra lite som man vill. eftersom det är ett art-project går det inte ens kritisera - lite som en religion ungefär. orkade läsa ett blogginlägg innan jag kände mig mest matt och trött ;) på tok för lite hedonism heltenkelt

    SvaraRadera
  54. Wow. Stycket du skrivit om döden grep tag i mig. Sluta inte skriva. Take care!

    SvaraRadera
  55. Detta måste samlas i en bok, eller förresten, det är ju redan en bok fast här i verkligheten. Underligt.

    SvaraRadera
  56. Jävla lögnare. Jag hatar er.

    SvaraRadera
  57. Jag vet att det är hur många som helst som kommenterat, men jag vill nog ändå lämna ett ord i alla fall. Påhitt eller ej är oviktigt. Jag har njutit av varenda ord som skrivits här. Och det vill jag tacka för.

    SvaraRadera
  58. Fiktion kan påverka lika mycket som verklighet. Ni berörde min själ, tack!

    SvaraRadera
  59. Till alla som tycker det är så förskräckligt att Black Ascot inte är "på riktigt", läser ni aldrig böcker, fiktion? Läser ni bara Dagens Nyheter? Ser ni aldrig filmer, bara dokumentärer där ni har bevis för att vad som sägs är sant? Jag förstår inte.

    SvaraRadera
  60. Har människor på allvar upprörts över att detta är ett projekt? Det fascinerar mig. Allt är projekt. Detta är ett ljuvligt och genialiskt sådant.

    SvaraRadera
  61. jag tycker att det är ganska oetiskt att kommersialisera destruktkivitet på det här sättet och tangera folks känsloliv för att dra besökare till en föreställning.

    SvaraRadera
  62. Det är detta som gör reklam så skrämmande. Men... så rackarns jävla coolt!

    Sen det här med att "oooh det är sååå oetiskt", det tycker jag är skitsnack. Det finns ett gammalt ordspråk som lyder; "Internet - serious business". Något som borde undervisas i skolan.

    SvaraRadera
  63. jag tycker att det är så bra att du skriver verklighet.
    sverige behöver något seriöst, något som får folk att tänka.
    inte det som får folk att tänka till utan det som får folk att tänka!

    började läsa din blogg ida och kan inte sluta röra ögonen neråt.
    finns det ett slut? hoppas inte det.
    det är som favoritboken som aldrig tar slut

    SvaraRadera
  64. fortsätt bara att skriva så blir alla bara glada för jag har alldrig läst en så bra blogg

    fast nu vet jag ju att den är påhittad
    men det gjör inget!det är som en jättebra bok

    SvaraRadera
  65. Ett ställningstagande för fiktionen i verklighetskulturens främsta medium! Nu börjar jag gråta av glädje (spetsat med lite sorg för Akilles då).

    SvaraRadera