onsdag

En kniv i mitt hjärta

Min mamma älskade Chanel. Svarta filmstjärneklänningar, små datumväskor. Fortfarande får jag tårar i ögonen av femtio- och sextiotalsbilder. Solblekta fotografier av Grace Kellys rygg. Kan inte längre blunda för det mord på märket som pågått i flera år och gjort det till "favoritbrandet" för skränande Täbykids. Lagerfeld släckte lågan. Gjorde guldkedjeväskorna till H&M på alla vintagetjejers axlar. Droppen var när jag såg nya "solglasögonkollektionen". 20 plastglasögon made-in-Taiwan.

Med sorg i hjärtat kommer jag att skänka bort alla mina Chanelgrejer. Jag börjar med en av de finaste. En väska som jag vet att ägarinnan bar kvällen för sin tablettöverdos.

Har Chanel ännu inte krossat ditt hjärta, motivera varför det lilla livet ska bli ditt i kommentarerna.

Fakta
En klassisk 2.55-väska från mitten av sjuttiotalet. Köpt i Nizza 1977. Äkta läder, äkta guld.

chanel

90 kommentarer:

  1. Erika väskan är ju helt fantastisk! Chanel har inte krossat mitt hjärta och jag skulle bli så glad om jag fick bära den :) Den är så orginell och fin. Helt underbar. Det måste göra ont att ge bort den..

    SvaraRadera
  2. Tycker du kan bära väskan med stolthet! Gör din mamma glad, det märks och känns om det är "Oldschool" Chanel eller "New" för oss som kommer från de samhällskikt som bar dessa klassiker innan Bratzen. Märket må vara exploaterat och plasten tunn i de nya solglasögonen, men visst märker du med skillnaden i kvalitet om du får se ett par Oldschoolsolglasögon? När bratzen går över till något annat märke kommer den här väskan vara lika aktuell som på 70talet igen, kvalitet dör aldrig. Annars kan du ge den till mig ;)

    Kram Titti

    SvaraRadera
  3. åh gud raring. gör det inte. bär den med stolthet. puss.

    SvaraRadera
  4. chanel har alltid varit min favorit, men dessväre har jag aldrig ägt något äkta. Därför vill jag att detta ska bli min första och det mest speciella. Jag känner mig redan " attached" till väskan, svårt att skiljas från det...

    Ishi

    SvaraRadera
  5. Jag är så djupt berörd av det du skriver, den här väskan berättar en historia, den är vacker, tidlös och unik. Jag älskar Chanels skapelser, de gamla, de vackra och den här väskan är allt som jag någonsin drömt om. Jag skulle ge den ett underbart liv, den skulle trösta mig om jag vore ledsen och göra mig ännu gladare när jag är glad. Jag skulle känna mig hel

    SvaraRadera
  6. Nej, ge inte bort den! Tror att du kommer ångra dig...

    SvaraRadera
  7. Det var Coco Chanel som gjorde väskan säregen och speciell, hon gav den klass och stil. Väskan var "hennes". När Lagerfeldt sedan tog över handlade det nog mer om att fortsätta med en välbärgad produktion istället för att skapa kärlek. Det är nog det som är grejen idag, man vill bara tjäna så mycket pengar som möjligt på det man producerar, ingen kärlek finns kvar i sakerna. Tyvärr lever vi i ett sådant materialistiskt samhälle idag att detta är nästan oundvikligt. Men den där väskan har ändå kvar den genuina kärleken som fanns i början av produktionen. Så om du söker ett nytt hem för den så kan jag lova att den skulle få kärlek tillbaka.

    SvaraRadera
  8. Det finns något väldigt sagolikt intressant med att vilja skänka en vacker väska till en okänd främling. Och då Chanel en gång var kärleken som smekte min hals men som stals i från mig. Vars doft jag fortfarande minns men vars värde nu ekar tomt då jag fann att jag inte ensam burit denna, att min hals inte var den enda för henne. Ändå är jag beredd att förlåta och glömma om hon bara blir min igen..

    SvaraRadera
  9. Min bästa väns högsta dröm har så länge jag kan minnas varit att någon dag äga något utav chanels finaste... Hon har precis som du en stor sentimental koppling till dessa tidlösa skatter och det behövs endast ett ögonkast på en utav dessa 50-tals ikoner och hon försvinner in i ett "fantasiland" där subtil kvinnlighet inte har något like...

    I höstas hände något fantastiskt. Min bästa kompis fick ett stipendium och möjlighet att åka till New York en vecka vilket var som en dröm blivit sann... Hon älskade staden men gjorde allt för att spara slantarna ...och gick sedan iväg för att köpa sig sin första...alldeles fantastiskt fina ...chanelväska... en liten svart pärla. Sista kvällen i denna drömska storstaden bar hon väskan stolt över sin axel och gick ut och åt med några vänner hon träffat där... Några timmar senare och det var dags att gå och hon brast ut i gråt...och grät länge... Väskan var borta...

    När jag såg din annons överväldigades jag av det största lyckorus jag någonsin varit med om... Jag önskar att denna väska kunde bli min allra finaste gåva någonsin till en alldeles speciell vän som varit där och tröstat mig när jag behövt, och pushat mig til det omöjliga..
    Låt mig få torka hennes tårar...genom att ge kunna ge henne din chanel 2.55 från 1977 i Nizza och göra henne till den lyckligaste kvinnan på jorden för en stund. Jag vet att hon denna gång kommer hålla i den hårt .
    Hon kommer att bära den med stolthet..

    SvaraRadera
  10. Väskan är ett mästerverk som är tidslös och kommer alltid att vara en klassiker. Med stolthet skulle jag bära den på min axel och vårda den väl. Väskan är min dröm väska sen flera år tillbaka. En dag hoppas jag på att kunna få möjligheten att äga en sån fin väska. Din vintage chanel väskan har en historia bakom sig gemfört med om man skulle köpa en ny i en butik och det tycker jag är mycket bättre! Jag vill kunna skänka väskan till mina barn och dom till sina och det skulle fotsätta så!

    SvaraRadera
  11. hej.
    jag hoppas att väskan inte var din mammas.men kanske var den det. jag försökte räkna efter.... isåfall är jag ledsen för hennes öde. min mamma är också borta men hon hade ingen chanelväska.

    förstår inte hur alla här kan gå igång på att väskan är så fantastisk när den bär en sorglig historia. jag hoppas att dina minnen inte jagar dig för mycket.

    med hopp om en ljusare vår. en hälsning /s

    SvaraRadera
  12. Det lilla livet kommer att leva flott och föralltid vara omtyckt hos mig. Jag kommer att bära med mig den var jag än går och jag kommer att bli världens lyckligaste människa.

    SvaraRadera
  13. Jag blir upprörd!

    Om Du vill bli av med väskan så sälj den dyrt och skänk pengarna till något Du tror på.

    Varför skänka bort väskan till giriga märkesfixerade människor Du inte känner?

    SvaraRadera
  14. såg annonsen på blocket precis efter att du lade ut den och blev helt exalterad (behövde springa ifrån mattelektionen för att kontrollera att jag sett rätt innan jag mejlade dig ;) Om du vill att väskan ska komma i varsamma händer så är det inte mina, för jag skulle slänga runt med den var jag än gick. Min mamma skulle vilja låna den.. men lillasyster, min mormor.. det säger ganska mycket om hur tidlös en väska kan vara. Men hur som helst, vem du än ger den till så kommer det alltid ligga en historia i den väskan för det var en sorgligt fin tanke att skänka en sådan sak till en främling!

    SvaraRadera
  15. det spelar ingen roll hur många plastiga kopior det finns i världen. en äkta chanel alltid tidlös. den skulle få hänga på min axel och jag skulle aldrig tröttna.

    SvaraRadera
  16. Vackert,sorgligt och tyvärr väldigt sant skrivet... Tycker din blogg är intressant och fängslande. Jag vet inte om du på allvar förlorat din familj men det har jag gjort och förstår din sorg. Tycker nog du ska behålla din väska till eventuella framtida barn dom skulle nog uppskatta det.

    SvaraRadera
  17. Hej Erika.
    Av någon anledning råkade jag hamna på den här sidan. Efter att ha läst Dina olika länkar kan jag inte annat än känna sorg och förtvivlan över hur Du har/haft det i livet.
    Jag saknar Coco Chanel som det var på den tiden jag arbetade där. Chanel, den äkta, har även varit mitt märke i allt, skor, dräkter, väska, örhängen m m. På 60-talet arbetade jag bl a hos Chanel och fick därigenom tillgång till alla originalmönster. Jag sydde 10-12 dräkter, kappor, klänningar, kjolar, blusar till mig själv i originaltyger, band, knappar m m, men blev mer eller mindre tvingad (av min tidigare man) att göra mig av med allt. Vissa saker här i världen saknar man mer än annat.
    Under Paris-tiden kunde jag ändå köpa en riktig Chanelväska (den var i svart jersey med röd rips-inredning och dubbla lock och ursnygg). Eftersom jag alltid vill ha äkta vara, har jag tyvärr inte haft råd eller kunnat prioritera att köpa någon ny.
    Efter att ha läst kommentarerna över mig, undrar jag också om Du inte på sikt kommer att ångra Dig. Det vore väldigt tråkigt.
    Oavsett om jag eller någon annan blir den lyckliga att få, med stolthet, bära Din Chanelväska vidare, hoppas jag Du ska få ett bättre och lyckligare liv när Du kunnat dra ut kniven ur hjärtat.

    Margareta
    umecol@hotmail.com

    SvaraRadera
  18. Va berörd jag blir av att läsa det du skriver.. Du verkar vara en väldigt speciell person, en som inte är som alla andra. Jag tycker att du ska ge bort den till en person som verkligen förtjänar den och om det nu räkade att bli jag så lovar jag dig att jag tar väl hand om den.

    SvaraRadera
  19. omg..


    om du bra inte hade uppmärksammat elin kling, sofis mode, fashion toast, och de dära så hade du kanske inte blivit så skadad?
    fast okej, det är ganska svårt att missa ett h&m offer. men haha, "Fashion fades, only style remains the same.”

    orka alla "gulliga" kommentarer..

    SvaraRadera
  20. Mina första tankar - DET är FÖR BRA för att vara sant, "there is nothing such as a free lunch"
    Jag är smutsig och ofin som vill äga en egen, äkta chanel.

    Efter att ha sovit på saken känner jag - DU är BRA och SANN. Jag ska inte fläka ut mig för en väska, det är bara en sak. Ingen människa borde ge bort en så fin väska.

    På jobbet är jag övertygad - Jag skiter i att jag är ofin, jag är uppvuxen i förorten och har haft kedjekläder hela min barndom och drömt om en vacker chanel. Som vuxen unnar jag mig flärd och glamor när jag kan. Min drömväska är fortfarande en chanel. Och jag tänker inte be om ursäkt för det eller skämmas. Däremot erbjuder jag dig en pratstund mot väskan. För min skull, för du är sann och jag vill gärna höra mer om dig och varför du så generöst vill ge bort den lilla skatten...

    Hälsningar Lina S

    SvaraRadera
  21. Hej!Den enda motiveringen jag kan komma med är att jag har aldrig kunnat och kommer aldrig kunna köpa en äkta chanel väska,jag skulle aldrig ha råd.Det här är min enda chans.Jag har aldrig vunnit eller fått något i hela mitt liv,skulle vara kul och se hur det känns.
    Mvh
    Emmy Tingsborg

    SvaraRadera
  22. kommer du ihåg en butik som uppstod tillfälligt på söder? en kvinna hade ärvt sin släkting som hade haft en skoaffär på 20-30talet. ägaren hade kvar ett lager av 30 tals skor och lite annat också i sin lägenhet när hon dog. kvinnan som ärvde dessa fina ting hyrde en butik på söder för att sälja allt. (jag vet exakt var den låg, men av någon anledning, gick det inte att skriva här).detta hände på slutet av 80 talet. hon gjorde inte detta av intresse för pengar för allt var billigt, MEN hon sålde inte till vem som helst. när jag besökte affären och tittade runt, såg jag i min ögonvrå hur hon i aktog både mig och andra i affären i smyg. jag FICK köpa två par underbara skor av henne. priset var 30kr par. en annan händelse var att en bekant till mig har en släkting som arbetar utanför vår som trädgårdsmästare hos en fin familj. familjen får besök av fint folk (även kungliga). dessa människor glömmer eller lämnar kvar saker hos familjen. tjänstefolket får ibland ta hand om grejerna, antingen slänga eller behålla själv. ett par underbara skor hade lämnats kvar (av samma märke som din väska)..nästan oanvända...som en prinsessa, dock inte våran),hade burit. dem fick jag för andra hade större storlek. jag behöver nog inte poängtera hur väl jag tar hand om dessa skor. pga historian till dessa skor gör mig lite stolt..det är inga vanliga skor. inga vanliga märkes skor som blänker, utan skor med historia som man bär med stolthet. jag uppskattar din ide för den är ädel :) kram ks

    SvaraRadera
  23. För att jag är i tillfällig exil på Gotland, bortom all glamour?

    /Raukar i dimma

    SvaraRadera
  24. Chanel har inte krossat mitt hjärta... Tvärtom. Hon har reparerat det. Här är storyn: Min pojkvän lämnade mig för en annan efter ett 8-årigt förhållande. Jag var ett vrak så klart. Tryckte under isen i månader. Trodde att jag skulle dö. Hur som helst, som kom då den där första, efterlängtade dagen, efter en apatisk oändlighet, som jag äntligen kände mig okej igen. Planlöst strosade jag på stan, inte jätteglad, men inte jätteledsen heller, kryssade från butik till butik. Så plötsligt, i en vintagebutik ser jag henne, min underbara Chanel! Väskan kändes lite som skänken från ovan och jag slog till på studs. Såhär i efterhand kan jag säga att det är det bästa köpet i mitt liv. Inte för att väskan nu är en av mina absoluta favoriter, utan för att den symboliserar en oerhörd styrka. En styrka som kom tillbaks till mig den dagen. En styrka som sa att jag klarar mig oavsett. Med eller utan honom. För mig inkarnerar den styrkan hela Coco Chanel. Varumärket och kvinnan. Självständig och stark!
    Ps. Min Chanelväska är ganska så stor, och jag vill ju så gärna, gärna ha en liten oxå... kram och tack för fin blogg!
    Sofia

    SvaraRadera
  25. Igentligen så hatar jag sånna här "bästa motivering" grejer.
    Man tycker att man försöker å försöker men ändå lyckas man aldrig.
    Men men, man ska ju aldrig ge upp så jag prövar ännu en gång.
    Har igentligen ingen bra motivering, men jag har alltid velat ha en äkta chanel väska men vet redan nu att jag aldrig i hela mitt kommer kunna köpa en.
    jag skulle ta väl hand om den och ge dem massa kärlek!
    hälsningar Emilia

    SvaraRadera
  26. Läste din blogg för första gången idag. Faktiskt första gången jag läser en blogg över huvud taget. Jag vet inget om tiden då din mor fortfarande var i livet. Men om det finns några bra minnen, behåll väskan. Alla gamar ovan som trånar efter den. Skriver fina ord till dig. Människan är tyvärr så pass ytlig att det enda de antagligen är ute efter är att slippa betala dyra pengar för en dyrgrip som denna, medan den enda som VERKLIGEN är värd väskan är du själv. /Kakan

    SvaraRadera
  27. Jag vet inte vart jag ska börja.. Hittade annonsen på blocket där jag sökte på chanel för att drömma mig bort från verkligheten. För i min verklighet så jag kommer aldrig, aldrig någonsin, ha råd med en äkta Chanel. Jag älskar Chanel, det är det bästa märket jag vet även om jag aldrig har ägt något från märket. Men det har varit en dröm sen jag var liten och började förstå allt med smink,kläder, skor, väskor mm. Och det då jag för första gången såg märket Chanel och jag tänkte "Att en dag SKA jag ha något från Chanel" men tyvärr så har jag inte plånboken till det. Och när jag såg din annons på blocket blev jag helt paff, först kändes det som ett skämt, som om någon drev med mig. Jag menar 1kr för att få sin dröm i uppfyllelse? Hur ofta händer det? Och på direkten kontaktade jag dig och frågade om det var sant och det var det.
    OM jag skulle få äran att få väska ska jag ALLTID ha den hängande på min axel och känna mig stolt, stolt för att jag har den, av kärlek och stolt av att få bära en stark historia som jag kan berätta för mina barn, mina barnbarn och deras barn osv. Jag hoppas på det bästa och håller tummarna om att min dröm ska gå i uppfyllelse. Du är en riktigt insperation till livet och det ska du ha beröm för!

    Min mailadress: Jessicakarsell@hotmail.com

    SvaraRadera
  28. Britta Liljelund12 mars 2009 19:20

    Läste franska Vogue igår och jag måste säga att Madame Roitfield körde sönder Chanel, och dumpade henne bland trashhnankarna hos Balmain och övriga.
    Äkta haute couture, som på Mademoiselles tid, innan Galliano tog över Dior och Karl började köra reissues, det kan ingen kniv i världen påverka . Jag fanns långt före 77, jag har sett, hört, men aldrig upplevt.

    SvaraRadera
  29. ääh, vem fan försöker du lura - keep it and suck the fame out of it. bla, bla, bla och snyft. fina stories alle sammans. men helt seriöst. skänka bort en chanel alltså? du kommer typ få ELLE charity awards or something om det nu existerade.
    Gör något riktigt istället, ta ett flyg till något annat land och gå på en konsert med det band you love, sug in kulturen och bo på ett hostel, kom ner till jorden, lev skitigt, feel alive, blackie. Samma namn som en oskuldsfull ponny jag red i mina bästa år. Anyway, det jag menar är att du eh, världen är egoistisk, ehm alla är egoistiska - jag är pretty much egoistisk också. Försök inte att få uppmärksamhet bara för att du skänker bort en Chanel, gah du får ju hur många låtsasvänner som helst på köpet, hygienor över ett hett byte - sure jag är likadan (dock du la ut den på blocket och jag erbjöd mig att paya). Hur mycket uppmärksamhet får du inte? Jag faller i fällan lika lätt som vem som helst. Orka var så pryd som du är, eh jag handlar-inte-på-H&M-fan-va-b-pryd. Alla kan inte vara richie-rich fröken! Skänk den jävla väskan för i helvete eller kom ett anständigt förslag om försäljning.
    /Therese

    SvaraRadera
  30. I'm a chanel type of gal. och har full respekt för Madame Chanel själv. Någon som kallar sig Coco kan man inte annat än älska. Dessutom har jag många kära minnen från Nice (tidigare Nizza). that preciouusss purse has to be mine.. snälla perform some sweet ccharity on me today.
    xx alice b.

    SvaraRadera
  31. Hittade hit genom blocket. Sökte på "bortskänkes" och tada! Vet inte vad jag ska skriva... Lycklig flicka som än få väskan. Trevlig Helg.

    SvaraRadera
  32. Även jag hittade hit genom blocket, i drömmar om att kanske göra ett fynd. Chanel har aldrig krossat mitt hjärta så som andra har. Denna lilla unika lyckobit kanske till och med skulle kunna laga mitt splittrade hjärta, ibland behöver man något materiellt att trösta sig med. Tyvärr så är detta, en äkta Chanel, något jag själv aldrig kommer ha råd med, så allt det här är endast en drömm för mig. För jag skulle leva i drömmarnas värld om jag fick överta denna helt underbara väska av någon så generös som dig :) Den skulle fortsätta att behandlas med den respekt en äkta Chanel bara förtjänar!

    Mail: jessica.handorff@hotmail.com

    SvaraRadera
  33. Hej
    Man får dåligt samvete att vilja ha väskan när den för dig förknippas med sorg och för mig en sån glädje att nån gång vilja äga en sån vacker väska. Fundera verkligen över om du inte ska behålla den ändå
    mvh anna

    SvaraRadera
  34. Du har den skönaste bloggen jag vet......,och dom härligaste tankarna! Helt rätt att skänka bort Täby-kidsens våta dröm.

    Keep up the good work!!

    SvaraRadera
  35. Berörd? Ja. Förvånad? Ja. Förvirrad? Ja. Lite väskvilsen? Ja. Kan ändå inte låta bli att undra om någon annans olycka kan bli till min lycka... Skulle kunna tänka mig att bära din "olycka" på min axel...
    bunnyanni@hotmail.com

    SvaraRadera
  36. Jag förtjänar inte väskan mer än någon annan, men jag vill ha den mer än någon annan..

    Ani

    SvaraRadera
  37. bara alla dessa smaklösa kommentarer ovan bekräftar ditt beslut att skänka bort väskan. helt rätt, småler åt denna urholkning. chanel själv skulle vända sig i sin grav om hon såg vad som händer med hennes livsverk och gåva till kvinnan. äkta eller gina tricot-kopia - som att ge honung till en åsna. chanels idé om elegans handlade varken om perfekta snitt eller exklusiva tyger.

    SvaraRadera
  38. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  39. Jag har alltid tyckt om Coco Chanel och det klassiska som hon står för. Det enkla, något mörka och det graciösa. Genom åren har jag gjort åtskildiga skolarbeten om Coco Chanel. Hon har en mystik som jag sällan skådar, en magi som nu endast finns kvar i dem gamla plaggen och något så enkelt men ändå så vackert, så att det inte går att beskriva.

    Jag dras väldigt mycket till det klassiska. Att gå in på H&M och kunna kopiera allting ur ett modemagasin är hemskt.

    Coco Chanels namn äger tungt. Hon är störst i modebranschen. Även efter sin död har hon ett kraftfullt namn. Och Karl Lagerfeldt, som har "förnyat" Chanel och tar in skådespelerskor som musor. Det gör ont. Det svider till.

    Min drömväska har, sedan 13-14 års ålder, alltid varit Chanels 2.55a. Den är enkel, har perfekt storlek och är tidslös. Jag vet att jag aldrig kommer ha råd med en sådan skönhet. Om jag hade en sådan skulle jag bli världens lyckligaste. Jag skulle gå där, med min fina pojkvän, en svart enkel klänning, röda läppar och Chanelväskan hängandes på axeln i Paris (vi har sparat ihop till en resa i april). Väskan skulle vara min älskling, min lilla bebis, min vän.
    Jag skulle älska den av hela mitt hjärta och ta hand om den väl. Jag ser det lite som en adoption. Gamla kläder är som gamla vänner

    Ha det strålande!

    Vendela
    vendelarundberg@hotmail.com

    SvaraRadera
  40. Oj, tänk att du skänker en sådan fin grej.
    Om jag "vann" den vore jag en överlycklig tjej.
    Den är ihopkopplad med lyx och flärd
    men även kanske av en dyster värld.
    Om den hamnar hos mig
    lovar jag att den alltid kommer att bäras med ett minne av dig!
    /Linda
    linzyt76@hotmail.com

    SvaraRadera
  41. emma_ronn@hotmail.com16 mars 2009 20:35

    Har suttit länge nu, tänkt på vad jag ska skriva. Att det tydligen ska vara så svårt att formulera ord till en innebörd. Hur svårt ska det vara att formulera en innebörd till någonting med mening.
    Je m'appelle Emma.
    Jag är trött. På det mesta faktiskt. Finner liksom ingenting som intresserar mig längre.
    Jag kan inte säga annat än att du ska behålla väskan. Men jag är ärlig. Jag vill gärna ha den.

    Även om det inte är min tur denna gång så lämnar min mail adress till dig, för du verkar vara en jävligt intressant tjej, på gott och ont. Maila om du får lust.

    SvaraRadera
  42. Jag förstår ingenting av det här men något hemskt är det som har skett. Tyvärr är det väldigt tragiskt att alla utger sig själva för att vara "bra medborgare" när de skriver i kommentarfältet. Känns lite krystat att göra det när det enda de tänker på är Chanel väskan (som för övrigt är hur underbar som helst). Lycka till med livet, jag hoppar att det ordnar sig för dig. /Zara

    SvaraRadera
  43. Åh herregud, den är underbar! Jag har så länge trånat efter just en sån väska och försökt so bad att hitta en äkta skönhet begagnat då jag inte har råd med en ny, men de flesta begagnade är ju fake. Och jag skulle aldrig köpa en fake, då försvinner hela känslan med att ha en märkesväska. Man ska känna glamouren och lyxen med en sån här väska. Chanels glänsande märke ska stråla av lyx - inte stråla av kinakopia. Om jag inte hittar en äkta chanel, och inte lyckas kamma hem den här underbaringen får jag sikta in mig på en annan väska. Men fan, vad du skulle göra mitt år om den blir min.

    Magdalena
    magdalena.skoog@hotmail.com

    SvaraRadera
  44. Hej. Det är otroligt svårt att komma på en tillräckligt bra motivation till varför jag skulle få väskan. Allting har varit grått och tråkigt sen i sommras kompis och mormor har dött... (kompis i överdos) så jag förstår att det är jobbigt för dig. Please jag behöver någonting uppmuntrande just nu och jag jätteförtjust i väskan. Den är helt underbar!

    //Sara
    sallan_100@hotmail.com

    SvaraRadera
  45. Herregud! Jag har letat ÖVERALLT efter denna väska! Såg Lauren Conrad med en sådan och blev kär direkt. Snälla, jag betalar mer än gärna! Kontakta mig via bloggen; http://josephine08.blogg.se/

    Kram Josephine

    SvaraRadera
  46. Hej Erika...du har helt rätt.. med andra ord kallas detta för hemska kosummerings tider :) Jag tycker att du ska fortsätta använda din väska och försöka minnas de finna minnen som kommer med den.. och om du verkligen inte vill ha den kvar så tycker jag att du ska sälja den och skänka pengarna till något du anser är vettigt. Lycka till med livet..allt är inte lätt ibland..

    SvaraRadera
  47. på blocket har du skrivit 'äkta läder,falskt guld" ?

    SvaraRadera
  48. Hej!

    Din blogg berör och känns djup och äkta, känns dumt att överhuvudtaget skriva till dig angående väskan. När jag såg annonsen blocket utgick jag från att det var ett skämt.
    Måste vara sjukt svårt med så många svar du måste ha fått. Jag ger dig tipset att följa ditt hjärta ett motto som jag brukar leva efter.

    Malin A

    SvaraRadera
  49. Angående väskan. Det känns tragiskt att berätta en påhittad och misslyckad liten historia om begäret efter den legendariska väskan - Chanel. Klart att väskan har en historia och att den kan uppfylla mångas drömmar och jag har ingen som helst aning om varför väskan skulle trivas hos mig. Kanske skulle den passa fint jämte min Balenciaga motorcycle bag, eller kanske skulle den passa ännu bättre på min axel. Men alldra bäst tror jag den trivs hemma hos dig. ta hand om den.

    xoxo/http://badaiprada.blogg.se

    SvaraRadera
  50. Det enda jag kan säga är att jag skulle ge den väskan ett fint hem och många dagar av kärlek och beundran. Även om Chanel inte har krossat mitt hjärta (än) så har mitt hjärta råkat ut för många sorger och bär många ärr. Det jag vill säga är att det hade varit helt fantastiskt att bära en så fantastisk bit av modehistoria, samtidigt som det måste vara en stor sorg att skiljas ifrån den. En sak kan jag lova. Jag skulle ta hand om den väl och om du någon dag skulle ångra ditt val så hade jag gett tillbaka den omedelbart, hade blivit så glad av att bara spendera en endaste dag med den på axeln (men gärna en evighet).
    Om vi inte hörs av igen, ta hand om dig och ditt hjärta.

    Kram Anna

    anna.landstedt@gmail.com
    http://www.hejalex.devote.se

    SvaraRadera
  51. Annika Törnblom21 mars 2009 23:25

    Kollade på Blocket under Bortskänkes och såg "Chanelväska bortskänkes". Och började tänka varför vill man inte ha en sådan fin väska att bära på sin axel?

    Började snabb läsa vad folk har skrivit på din blogg där ngn tror att denna "historia" är påhittad andra vill ha väskan för att ens mormor har dött och kanske skulle bli lite mer uppmuntrad för att kunna bära denna väska osv.

    Jag ska vara helt uppriktig mot dig om du nu har bestämmt dig för att ge bort väskan så självklart skulle jag kunna betala för den ( självklart gratis också ).

    När jag ser den fina väskan började jag genast tänka den skulle vara fin på mig när jag går på jobb-intervjuer ( har precis blivit arbetslös ).

    Men sedan börjar jag undra vad ska egentligen kriterierna vara för att få väskan? Ska man ha en kompis/släkting som har gått bort? Ska man bara vilja ha den för att det är Chanel?

    Jag är ärlig och har tyvärr ingen snyft historia att ge.
    Annars så hoppas jag att du kommer fortsätta att bära din fina väska som kan vara ett kärt minne från dom goda stunderna.

    Mvh Annika Törnblom
    annika.tornblom@gmail.com

    SvaraRadera
  52. En förtvivlad själ jag är bland så många andra hoppfulla själar.
    Sluter mina ögon och försöker låtsas att jag inte finns.
    Det är alldeles tyst men jag känner rörelse runt mig.
    En kvinna som tagen ur the Sartorialist stöter till mig och där står jag igen.
    Kan inte släppa blicken från henne, hon verkar lycklig.
    Får syn på hennes Chanel väska och undrar ifall en sådan Kan ge mig hopp tillbaka.
    Hopp hopp… kan jag få tillbaks hopp



    /leana
    Leana13@hotmail.com

    SvaraRadera
  53. en väska som mycket med sig mycket bär,
    om någon som en gång höll den väldigt kär.
    Så fin och underbar,
    väskan en gång var.
    Den som en gång var så speciell,
    gjorde att man kände sig som drottning en kväll.
    Men åren har gått,
    och kopior vi fått.
    Nåt vackert har blivit nåt "inne",
    det klassiska har blivit ett minne.
    Att kunna detta minne hedra,
    är något jag skulle föredra.
    Trots allt detta jag har nämnt,
    vill jag ändå att det ska vara känt.
    Att något så vackert och klassiskt i skinn,
    är min högsta önskan att den skulle bli min.
    /Mi

    SvaraRadera
  54. sara- smll1984@gmail.com23 mars 2009 18:17

    För några år sedan när jag va i New York så fick jag ett samtal från min mamma som sa att min pappa hade gått bort i en bilolycka, jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag kunde inte svara henne, kunde inte säga ett ord, jag stod där vid brooklyn bridge och stirrade. Efter ett par minuter så insåg jag plötsligt va som hade hänt och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna, skrek och svor. Jag råkade trampa ur min sko och blev så arg att istället för att sätta på den så slängde jag i den i vattnet och bara sekunderna efter så slängde jag i Chanel väskan som jag hade fått ärva av min farmor. Sedan dess har jag inte haft någon chanel väska och min dröm vore att få vara den stolta ägaren av en. Jag kommer aldrig få tillbaka min pappa no matter what i do.

    SvaraRadera
  55. Hej
    Jag ska få denna väska för att jag älskar desingerväskor men har aldrig kunnat ha råd med en själv eftersom de är så dyra. Som en gymnasiestudent har man råd med mycket. Studiebidraget räcker inte så långt. Jag skulle verkligen bli jätteglad och tacksam om du skulle vilja ge bort väskan till mig.

    SvaraRadera
  56. Min csn-inkomst räcker inte för en chanel, tyvärr. Och ändå har jag gjort en lista av vilken designerväska som ska bli min första när jag äntligen slipper studentlivet. Chanel 2.55 ligger i och för sig på andre plats, men inte långt från ettan Bayswatern. Din väska skulle passa perfekt på min axel och du skulle inte ångra dig för en sekund om det blir mig du skänker den till. /Sofia

    SvaraRadera
  57. ååhh... gud vad fin! har länge letat efter en chanelväska till ett rimligt pris, vilket deta verkligen är :) älskar den :)

    michellelundberg4@hotmail.com

    SvaraRadera
  58. Chanel 2.55,ja, vad kan jag man säga? det går knappt att beskriva med ord hur underbar väskan är, jag skulle bära den med stolthet och med mycket kärlek. Har alltid drömt om en Chanel 2.55 och om drömmen någonsinn skulle bli sann kan jag inte mer än hoppas om.

    sophia_grimborg_4@hotmail.com

    SvaraRadera
  59. Jag tänker inte skriva något smörigt och hjärtskärande(eller ljuga ihop en historia) som alla andra har gjort. Det är bara en väska, för mig. Utan minnen och historia. Dock en gudomligt vacker väska som jag vill gömma min pocketbok, portmonnä och fickplunta i och skapa en egen historia till. Därför vill jag ha den. No bullshitting.

    thecryingdandy@gmail.com

    SvaraRadera
  60. Jag har inga vackra sorgliga historier att dela med mig av. Jag har oftast varit för upptagen med att läsa andras vackra, sorgliga berättelser och med att samla på mig gamla fina ting.

    Men jag har upptäckt lyckoruset som går att finna i att stappla omkring på för höga klackar på kullersten med alldeles för mycket alsacevin i kroppen. Och så cigaretterna så klart, det är där väskan kommer in. I den får dom ligga, med puderdosan och mammas gamla dockspegel, gårdagens smycken och stulna tändsticksaskar. Telefonen har jag nog lagt ifrån mig någonstans.

    SvaraRadera
  61. jag vet inte. jag har en enkrona i min huvudkudde som min kusin hade i fickan när han hängde sig i min mosters källare. jag har en vacker brosch från min mormor på min gardin vid min säng. det finns något tryggt i de sakerna, att de alltid är finns samma ställe. chanelväskan skulle jag däremot bära med mig varje dag och kanske aldrig bli påkörd av en bil.
    lisa, lisa.ortman@gmail.com

    SvaraRadera
  62. mitt hjärta är ännu inte makabert krossat av den masshysteriska chanelism lagerfedt har spridit till de breda massorna. dock är min chaneloskuld intakt och kan inte köpas för annat än stulna pengar.

    pengar som vi spenderar i längtan efter chanelismens glittrande glamour som vi dödliga endast får tar del av genom satorialistens skarpa lins eller franska vogues glansiga magazin.

    erkänna kan jag göra, att jag villigt kunde göra vad som helst, för att ståta med praktexemplarens praktexemplar, den klassiska väska som är så mycket mer än bara en väska. det är postchanelism.

    jag drar linjen vid svanarna. att mata dem med radiuminbakat bröd för den lysande effekten skull. ohumant, det går inte att kringå.

    dock kan jag lova en tatuering kring högra pekfingrets rot. med chanelloggans brännande dubbel-c är jag oövervinnerlig.

    däför borde du skänka den till mig, så jag slipper ge svanarna i dammen den där glow-in-the-dark effekten vi alla svamlar om. ge mig väskan och en tatuering pryder för alltid mitt finger.

    min mail, inte att förglömma: juliaelise@live.se

    hårt och innerligt,

    julia.

    SvaraRadera
  63. Hej.
    Mitt hjärta är inte krossat av Chanel.
    Den har ännu inte påverkat mig tillräckligt för att ha den makten.
    Därför antar jag att jag egentligen inte förtjänar den.
    Det finns visserligen få som förtjänar något över huvudtaget i denna värld.
    Även om jag inte förtjänar något så behöver jag saker.
    Saker håller en över ytan.
    Ännu har ingen sak åstakommit någon långvarig tid av lycka.
    En Chanel väska kanske?

    hum_38@hotmail.com

    SvaraRadera
  64. Jag är en hm tjej. Tyvärr. Jag sitter fast i det, inte för att jag vill eller för att jag inte har råd med chanel. Mitt sinne sitter fast, och sinnet går inte att rubba. Jag är rädd att jag aldrig kommer ta steget. Steget från hm till Chanel, steget från trygghet till olycka.
    Behåll väskan, den är värd att stanna där den betyder något. Du behöver den.

    ebba

    SvaraRadera
  65. etiskt korrekt? Första gången man får en story till vintageköpet man gör. och det gör ont. Vem av alla iskalla människor vill ha en väska med den bakgrunden? Värdet i väskan, i chanel, försvinner och det kunde lika gärna vara ett stycke tyg. Jag känner igen mig i dig även om jag lever långt bort. I en annan stad. Inga ord hjälper. Men lägg undan sakerna. Det är du som måste ta kontakt med personen som, trots det väskan betyder, vill ha den. chanel har i synnerhet tappat sin charm. /J.E

    SvaraRadera
  66. Kära du,
    kan du inte snälla behålla den själv. Spara den till en dag då allt känns lite bättre. Eller använd den varje dag tills allt känns lite ljusare och ge bort den då. Men ge inte bort den nu, kära du.
    /C

    SvaraRadera
  67. För kanske två timmar sedan kom jag av en slump in på din blogg, jag har nu läst nästan allt jag kommit över. På något sätt får du min kreativitet som legat död under Gud vet hur länge att långsamt börja växa till sig.

    Varför jag vill ha väskan är väl egentligen inte för att den är helt bedårande, även om det är en anledning.

    Jag vill nog mest ha den för att den var din mammas (?), för att den är din nu.

    Det vore väldigt spännande att få äga något som varit ditt.

    fanny.agren@hotmail.com

    SvaraRadera
  68. Håll hårt i den. Såg den när jag var liten sittande på spårvagnen kikande upp på en kvinnas höft. Sedan stannade vagnen och väskan klev av. En hållplats for den och fast satt den i mitt minne för alltid. Nu är jag över trettio och inser att jag aldrig blir den kvinnan som står där med denna vackra väska på min höft.

    SvaraRadera
  69. Skrev just en himla fin kommentar om cigaretter och hemligheter bevarade i chanel väskor. Men kommentaren försvann och jag såg väskan försvinna med den. Värför är det alltid för mig som det går såhär? jag är en jävla olycksfågel.

    mrs.tarzan@hotmail.com

    SvaraRadera
  70. Lite sorgligt det här med märken. Att ens sociala status kan ligga i märket på väskan eller jeansen man bär, lika så sorgligt när man inte kan förmå sig bära den undersköna blusen man såg, bara för att så många andra redan gör det. Jag vet inte om du redan givit den till någon, eller om den fortfarande ligger och väntar på en ny ägare. Mitt råd är dock att inte ge den till någon som vill ha den för att "ha rätt sorts brand". Ge den till någon som ser ut att kunna matcha elegansen väskan besitter med en lika förödande vacker långklänning.
    Ge den inte till mig heller, med andra ord.

    SvaraRadera
  71. Jag har inte den blekaste aning vad jag ska skriva för att toppa alla dessa kommentarer. Jag känner mig bara tom på ord och förbannar gud för att han sakpade ordet 'motivera'. Men jag tror på något sätt att jag och väskan hör ihop. Det finns en koppling. Jag skulle vilja ha väskan för jag tror att jag och väskan hör ihop. Den skulle få följa med på dimmiga rödvins nätter, dekadenta sommar nätter och massa andra äventyr. Vi skulle leva tillsammans i harmoni och väskan skulle lukta som en bladning av parfym, cigarettrök och läder.

    linnea_h_92@hotmail.com

    SvaraRadera
  72. Jag ujj uj va hemskt det är när gemene man springer runt i det som var ämnat endast för några få...

    Ro hit med Chanelväskan...

    SvaraRadera
  73. Jag skulle få göra vad som helst för att få mitt hjärta krossat av väskan. Som man brukar säga. Det är bättre att ha älskat och förlorat, än att inte ha älskat alls.

    /Lisa

    SvaraRadera
  74. erika eriikaaa__@hotmail.com4 april 2009 19:23

    jag har inget att komma med, ingen speciell kärlek till chanel. men det som gör väskan vacker är inte chanel. det är historian bakom den, känslosam, spännande.
    därför skulle jag burit väskan med stolthet.

    SvaraRadera
  75. Detta känns besynnerligt, obehagligt och utelämnande! Att själv kommentera angående denna väska.

    De ord som du skrev om din mamma är en perfekt beskrivning på även min. Hon dog när jag var åtta år, så när jag först kom förbi denna blogg så slutade lungorna omedelbart att andas. Det var min mamma som introducerade mig för all världens skönhet, inklusive Chanel.
    När hon dog så såldes alla hennes skatter.
    Alla minnen skingrades för vinden.

    Det är dock inte mamma som är skälet för mitt begär av Chanel.
    Jag instämmer med föregående kommentarer om Chanel, men för mig är det ett patetiskt och destruktivt skäl faktiskt.
    Jag vill känna mig värdefull, vacker, bara för ett ögonblick.
    Jag hatar mig själv med en obeskrivlig intensitet.
    Klinisk Depression.
    Självmordsförsök.
    Missbruk och destruktivitet.
    Inläggning.
    Anorexi.
    Jag stannar och undrar varför inte hela världen lider med mig, hur kan ni inte?
    Denna Chanel skulle hänga tungt mot min beniga axel, förgiftad med ett outsägligt vemod och en desperat sorg. Det är det enda jag kan identifiera mig med, det är min förälskelse med just denna väska. Dess mörker. Dess morbida historia.
    Min desperation vill hopplöst tänka att för ett ögonblick, genom att känna dess läder mot min tunna hud så skulle jag känna mig värdefull för ett andetag. Ren.
    Jag är ett skelett, min själ är död och jag begraver min kropp levande.

    Jag skäms och blir förargad över mig själv på grund av detta inlägg, hur patetiskt! Ännu en snyfthistoria.

    Förlåt mig! Framförallt tycker jag att du skall själv behålla denna vackra ägodel, fly inte från smärtan som associeras med den, behåll den och känn dess tunga hjärtslag pulsera mot din bröstkorg. Känn dess smärta i din tomhet och bedövande likgiltighet.


    19thnervousbreakdown@live.se

    SvaraRadera
  76. Jag vill bära den på en bal.

    SvaraRadera
  77. Hej. Jag var och kikade lite på Blocket efter en snygg väska. Chanel har alltid varit min favorit och har alltid velat ha en. Men jag har aldrig haft råd med en ny eller begagnad hehe. Din väska är supersnygg och jag skulle bli otroligt glad om jag fick köpa den.

    Ps. Gillar din blogg... Min mejl är: hallonet_6@hotmail.com

    SvaraRadera
  78. Bravo.. Du sätter in en annons på blocket bara för att folk ska gå in på din blogg. Du kommer säkert inte ens göra dig av med väskan. Och det där du skriver om är riktiga prinsessproblem. Skaffa dig riktiga problem för fan. Du är så jäkla dramatisk att det är skrattretande.

    SvaraRadera
  79. Jag sitter här på nära natten och har hittat din blogg. Hittar inlägget om väskan jag som är vacker men som jag ej vet så mycket om. Vad jag skulle kunna ge väskan är nya minnen från en enkel flickas synvinkel.

    Lilla Anna.

    SvaraRadera
  80. Jag vill ha den, MER ÄN NÅGOT ANNAT!

    tina_lange@hotmail.com

    SvaraRadera
  81. Egentligen känns det hel fel att be om en gratis Chanel; något man själv aldrig skulle ge bort om man fick tag på en. Men man kan ju önska att man hade en. Det är ju historien som man vill ha, glamouren av Coco Chanel på hennes stortid. Modet kommer ju och går. Snart har modesverige någon ny väska att bära sönder. Det är då som Chanel får tillbaka sin tidigare ståtlighet.

    SvaraRadera
  82. En chanel väska är inte bara en väska, den är mkt mer än så. det är något övernaturligt med den. nästan för fin för att ha den med sig någonstans. men även för fin för att bara ha hemma och inte betraktas för dess ståtliga utseende. jag har inte tröttnat eftersom jag aldrig har ägt något från chanel. jag vill ha den för att jag förtjänar den och jag förtjänar den för att jag har uppskattat alla det vackra här i livet.

    SvaraRadera
  83. Även om Lagerfeld förstört varumärket Chanel, kommer denna väska alltid vara äkta Coco.
    Du kommer ångra dig om du ger bort den. Kanske inte förr men definitivt senare.

    SvaraRadera
  84. jag skulle bara kolla hur det går här och till min förvåning ser jag en massa osmakliga tiggarbrev. kan du ge bort den där väskan så ta detta hemska skrivandet slut? jag skäms att jag var så dum som gick på det här och skrev överhuvudtaget!! det är ju faktiskt bara en väska folk slås om här LOL/ks

    SvaraRadera
  85. Asså jag är helt kär i chanelväskorna, har letat efter precis en sån väska säkert hur länge som helst!!

    SvaraRadera
  86. Skulle ge vad som helst för att få den väskan, jag har letat jättelänge och har inte hittat nåt förräns nu!!

    SvaraRadera
  87. what ever...hare bra/ks

    SvaraRadera
  88. Massproduktion är den värld vi lever i idag. Vilket gör att din chanel väska är unik. Den har en berättelse,en sorglig sådan. Och väskans öde är ej slut. Hoppas på att nästa ägarinna tar väl hand om den.

    Isabell

    isabell_hua@hotmail.com

    SvaraRadera
  89. undrar inte folk här vem vinnaren var????? annonsen är borttagen på blocket nämligen.

    SvaraRadera
  90. Åh, skulle jag kunna få äran att få bära Chanel? Drömmen har alltid varit densamma:att få äha en Chanel. Jag förstår att det måste kännas svårt att ge upp en sådan väska. Kommer du inte ångra dig, det är frågan?

    SvaraRadera