(Marie Taillefer)
Numera går sonaten på tomgång dygnet runt. Det har inte gått för långt, men det har gått långt. Så jag söker upp moster. Hon ligger raklång med huvudet i en kamelia och vinet i en djärv vinkel i kristallglaset.
- Är du ok? undrar jag försiktigt. Moster sätter sig upp. Håret har lossnat ur svinryggen och slingor singlar sig i serpentiner runt den vetevita hyn.
Sedan berättar hon - hasplande - och allt gammalt rödvinssvammel faller på plats. Hon spiller historien om A och sommaren med honom. En svettig sexsommar på den franska landsbygden anno sent åttiotal. Om en förälskelse så giftig att den lämnade handleder i trasor och resten av livet i obetydlighet. En ung kind mot ett skäggigt bröst. Sedan hjärtan i sönderslitna spillror och hundra år av ensamhet.
Ikväll kommer han.
Kan inte låta bli att stirra kallt på moster i de rödvinsrandiga läpparna. Med ögon draperade i olustrynkor. Kindvalv stämplade med mascara. Kanske bäst att hålla henne undan speglarna tills han kommer. For personal amusement.
har den spetsprydda och rökindränkta vackra flickan läst splendid hotel av marie redonnet någon gång? har din moster någon gång läst sagor högt för dig? har hon läst högt ur marcel schwobs monelles bok med sötvinssippande röst? kanske att hennes oro blir lugnad? pratar ni någonsin med varandra? vill inte du berätta sagor för henne?
SvaraRaderasv:
SvaraRaderaI agree.
Lämna lägenheten på riktigt för guds skull! Vänd aldrig tillbaks.
SvaraRaderaÄnnu en blogg med nevrotisk flickas nakna skroppsdelar som för tankarna till övergreppsbilder. Gömda ansikten, nerkasade klänningar med en putsad tuff yta som ska kännas som ett aktivt val. Kan ni inte komma på något nytt tjejer!
SvaraRaderadu skriver otroligt fint. så beskrivande, snyggt. allt du skriver lämnar verkligen en känsla. olika varje gång
SvaraRaderajag har läst länge. vilket jag gärna fortsätter. jag gillar dina ord.
SvaraRaderahej jag undrar hur gammal du är
SvaraRaderapuss
jag är arton. men ser ut som 35. eller 14. det beror på hur mycket smink jag har på mig.
SvaraRaderaHerregud. Jag blir fruktansvärt ledsen av att läsa din blogg. Jag önskar vid allt att du och ditt liv inte är på riktigt. Du är trasig som ett par sönderslitna nylonstrumpbyxor. Snälla, tag vara på dig.
SvaraRaderadt är första gangen jag är här pa besök.
SvaraRaderaville bara säga att dthär är helt fantastiskt fabulöst och man känner igen sig sa man far magont. allt som känns hemskt far du att lata fint ända.
tack.
linnea, vad fin du är. inte meningen att ge dig magont. bisous..
SvaraRadera