Les immortals.

Dagens Outift: Odödlighet (för en gångs skull)

Gucci-blusen för att den lägger sig som en solfjäder längs min rygg. Balenciaga-klänningen för att folk alltid tror att jag är gravid när jag bär den. Sitter i baren på Riche, super mig förståndshandikappad och låter folk oroas över mitt stackars nerdrogade foster. Jag är inte gravid, men visst, skulle jag vara det skulle fostret vara nerdrogat. Det har de rätt i. De små Acne-liven.

Moster har en likadan klänning. I rostfärgat. Det är flera år sedan hon bar den senast. På den tiden trivdes hon nog också med att sola sig i föraktfulla blickar. Det gör hon kanske fortfarande, men hon är inte lika trovärdigt gravid längre. Det är något med simhuden under ögonen.

Dagens Outfit-mysterier.

Dagens Outfit: Liberty-blus (helt enkelt för att jag alltid klär ut mig till en vän Carl Larssons-figur när jag druckit för mycket plommonvin). Jackan är ett mysterium. Måste ha köpt den på fyllan. Men den är fantastisk, eller hur? Är helt säker på att den tidigare burits av någon med en ganska allvarlig sinnessjukdom.

Förresten: när vi satt där på gatan (a, lodaren och jag) kom Yva och Philip förbi.

Jag har inte sett Yva titta på mig sådär sedan hon hittade mig i badkaret med fickorna fulla av sten.

Som om hon gått rakt in i en glasvägg. Förfärad. Av någon anledning hade jag ingen lust att svara med urskuldande bästisaxelryckning. Jag bara stirrade tillbaka. Sen bort.

Insekter och begravningsoutfits.

Ännu mer likvakestämning än vanligt i lägenheten. Moster tar kedjerökning till en helt nivå. (Man måste vada genom Gauloises-dimma i hallen för att hämta mer vin i köket.)

Dagens Outfit: kadavervit hy, gammal teaterklänning jag fått (stulit) av Moster och bödelhuva.

Hade min älskade skalbagge om halsen tidigare, men A förstörde den för mig. Han satte sig på huk och fångade baggen i luften. Tittade på den i handflatan, fnös och släppte den med avsmak.

- Vad är det med småflickor som smyckar sig i symboler de inte vet vad betyder?

Trodde han var annorlunda, men tydligen är han bara ett simpelt Parispretto. Nu: söndagsabsint solo i sängen.

Rök utan eld.

Jag är orolig för moster. Hela hallen var fylld av rök imorse. Trodde det var en brand, men det var cigg. Avlägsnade mig snabbt. På gatan stirrade folk hålögt på mig och mitt nattgamla smink. På mina bröstvårtor när kappan fladdrade upp i vinden.

Dagens Outfit: så mycket nakenhet som ryms under tyg som möjligt. Klänningen får vikariera som skugga över mjölkvit hy, födelsemärken och bröst.

Plommonvin i takeawaymuggen som räddning.

Tyll och tegretol.

Idag har moster nämnt A 73 gånger. Hon pratar osammanhängande på franska och får lägenheten att kännas mer som en korridor på Bedlam än en lägenhet på Östermalm.

Hennes plötsliga livslust, hennes champagnesprutande stämningsklimax, får mig att lägga märke till min egen hopplöshet. Det finns ingen i världen som skulle få mig att avbryta en rörelse med att föra händerna till hjärtat som om det plötsligt skulle sluta slå. Det finns ingen som skulle få mig att sjunga med i sonater. Det finns ingen.


Åt trillingar i tegretol till frukost, med öronproppar för att slippa sonaten (och mosters franska sluddrande).



Dagens Outfit är en evighet i tyllfållar. En klänning för bra för Stockholmsluft.

Mode du Jour.

Lisa är en havsbris över staden idag.

Hon öppnade en glipa till sin morgonprocess och jag vill se mer. Hos fler. Garderobssafari. Sengångardraperingar. Sidensorg och stressstass. Omlottorgie under dålig belysning. Morgonsveper ni in er i sorg eller våreufori?

(Intimitet är det viktigaste i en modeblogg. Saknas ett utfläkt hjärta, spyr jag hellre upp min högra lunga än läser den.)

Imorse stod jag helt förstelnad med zombieblick innan jag valde den dammiga sidenklänningen. Skulle kanske behövt Lisas fast forward fashion moment då. (Eller en dubbel morgoncognac utan is)

Dagens Outift-rörelsen är det bästa som hänt modesverige.

Nuns and ammunition.

Dagens Outfit

Det bästa med klänningen är att sidenytan känns alldeles matt, som om den levt ett helt hårt liv och lystern försvann någonstans på vägen. Men, as a matter of fact, klänningen är inte ens gammal. Den har inte levt alls. Inte än i alla fall. Klänningen var mitt enda köp i januari. Det är en boxfresh nostalgitripp signerad Nicholas Ghesquières.

Moster vill att jag ska spara den till A kommer, antagligen för att den är hög i halsen och får mig se ut som en liten nunneflicka. Men jag tänker inte spara den. Den får hänga med på fransklektionen.

wear lipstick in private

Dagens Outfit: solförakt

Hundraårig blus och gammal Prada-kjol.

Trivs väldigt bra i en hydda av spets. Klarar ni av spetsen trots höstens kedjeöverdoser?

Dricka mig till döds.

dagens outfit: gammal missoni, wolfords 30 denier (en djup gäspning)

Vet inte om det är röken i lungorna eller all 65%:ig nässeldricka, men just nu kommer jag inte på en enda sak jag gjort i mitt liv som betytt något. Jag sitter och slumpar fram ord i Ionescos "Le Solitaire", för att göra det värre, och det hjälper.

Det snöade slarvigt snabbt i ansiktet och jag gav upp. Lät flingorna bli till lera på mina ögonfransar och slaskigt rinna ner för kindkurvorna.

Jag screenar stackars Yva på svartabäret. Känner bara hat för fredagar. Det finns knappt en gata att fly till för endast kullerstenssällskap. Behövs det en dödlig cyklon för att få en människofri gata? Gå och lägg er Stockholm. There's nothing out there for you.

Fyra glas till, sen svarar jag Yva och sveper mig till baren och ansluter till deras självförakt bland alla andra spöken. Det finns ju trots allt en charm med att slippa hälla upp sin egen alkohol.

wine pon me

dagens outfit: klänning Cushnie et Ochs. inget mer.

jag hör den där mördande sonaten igen, hon måste alltså ha återvänt. moster. tur. Jag springer nästan ut i hallen bara för att inse att...NEJ...jag måste hallucinerat. Tillbaka till mitt rum och fyra liter vin och saltvattenschoklad. Behöver inte lämna fortet på timmar.

Var ÄR hon. Det är faktiskt irriterande. Kommer på mig själv med att längta efter ännu en stel flyktig mening med henne när vi passerar varandra i hallen.
Fan.

Det är märkligt ändå; det var inte länge sen vi satt tillsammans, drack ett av hennes nyupptäckta favoritdessertvin i biblioteket, pratade om cy twombly och paraplyer.

don't be a square; be a perfect square.

coke & wet

8 marcé 2009

har lite svårt för nykterhet i vänners sällskap den här veckan. det betyder en smyghalsad flaska blodigt vin innan c, p och y kommer hit, trots att vi redan planerat att stoppa huvudet i molnen. inandas snöstormar.

the bliss of transparency

dagens outfit: eskapism (det vanliga)

transparens från dries van noten. tvåfärgade strumpbyxor wolford.

i mosters garderob finns en handstickad cardin-cardi med signatur i nacken som skulle vara så fin som fodral till genomskinligheten i dries-slippen. den var mammas. moster har den bokstavligen inlåst och tror inte mig när jag säger att den skulle förändra mitt liv.

vad ska man ha handstickade cardin-cardies till om man inte får sila fibrerna mellan fingrarna?

ibland blir jag så säker på att hon bara vill mig ont.

big city secrets

3 marche 2009

gatan ligger död utanför. vem har dött? vem har glömt att vakna? vilket hjärta slutade bulta bröstkorg? alla.

dagens outfit är alltså ensamhet.

men också mer precist: yves saint love och chloéklackar som återuppstod från de döda. (de brast mitt i balzac-yra, mitt under en kristallkrona knäckte klacken och jag föll som dålig maxmara-kollektion, ihop som en hög på marmorgolvet.

men två år senare hittade jag någon som kunde rädda dem.)

so what good would livin' do me.

24 février 2009

dagens outfit: frustration

men mer precist: öm vibskovhelhet, tillsammans med mjukaste vattenfallsblusen.

men sonaten!

hon spelar sonaten igen! det spelar ingen roll vilket filmsoundtrack jag ångvältar ut i rummet för att täcka över: sonaten tränger igenom. det är som om auran är det starkaste filtret, som alltid lägger sig överst oavsett hur genomträngande färger som finns i de andra. (nu tänker jag i photoshopfilter igen, sorry.)

men sonaten. alltid samma. på tomgång. korridorerna mörka men fyllda med det spretiga pianoplåttrandet. hur kan man inte bli illa till mods. när som helst trillar en tavla ner från väggen. det börjar lukta bränt.

och pianot i matsalen. jag tror aldrig att någon spelat på det.

18 février 2009

dagens outfit: leda.

alltså kompensation i form av insvepning i något nytt och livfullt från tsumori chisato.

idag skulle vilken lägenhet i världen vara bättre än den jag är i nu. specifikt: ett knarrigt loft med snedfönstersutsikt till en minaret. duvor som landar på fönsterblecket och hackar på tunt glas med spetsiga näbbar. ingen mostermusik, mostertystnad, inga låsta garderobsdörrar, ingen kronisk doft av Loiredalen i hallen. bara ljudet av stearinen som rinner och stilla vibration från trafiksorlet på andra sidan väggen.

Droger och badar i tyll

Jag och Yva gjorde en lista i skolan idag. Fem-i-top-droglistan för att slippa tänka på att vi lever i en värld där människor gör fem-i-topp-listor.

5. Kokain. Lyckliga människor är sällan attraktiva, så om du ska ut i snöstormar, se till att andas djupt själv först.
4. Madeiravin. Minst trettio år gammalt. Färgen är mörkare än blod en söndagsförmiddag på vita linnedukar.
3. Mdma. riktig kärlek, för den som har pengar att handla för.
2. Ghb. För dig som är intresserad av arbetarklassen.
1. Röda Pall Mall. Rökes två paket om dagen. Nackdel: Du dör innan fyrtio. Fördel: Du dör innan fyrtio.

things she didn't lose in the fire

Det kunde varit en mardröm men det var skolmatsalen. Calle i en vit angorapullover, bruna skor, chinos och SVARTA strumpor. Jag bad honom SNÄLLT att ta av sig strumporna eftersom det gjorde ont i mina ögon men han bara flinade nervöst och då sa jag att om han inte gjorde som jag sa skulle jag kanske peta honom i ögonen med mina madeiraröda TSL-lackade naglar så att han skulle få en bättre förståelse för andra männsikors lidande och då sa läraren att JAG skulle lugna ner mig. Oh, la vie moderne.

Dagens Outfit:
* musselrosa trosor
* volangskiktad väst som jag tiggt mig till av yva. den var hennes farmors. jag tyckte så synd om den där den hängde ensam och åldrades i yvas garderon utan att någonsin få kärlek. jag tjatade. till slut fick den flytta in hos mig med veckolig hudkontakt i hyreskontraktet.