Detta blir mitt sista inlägg. Det är vår nu. Solen skiner. Almarna på gatan nedanför har slagit ut och löven kastar
märkliga skuggor på asfalten, nästan som bokstäver.
Jag ska snart ut och träffa några gamla vänner som väntat på mig alldeles för länge.
Jag lutar mig ut genom fönstret. Fyra våningar.
Bisous Erika
**************
Updaterat måndagen den 18 maj.
Vi som varit med Erika från början vill tacka er som kom på askspridningen.
Ni andra kan fortfarande skriva en sista kommentar här, eller bli vänner med
Erika på facebook.
På något märkligt sätt tror vi Erika skulle uppskatta det.
Tack!
T och I
Tack.
SvaraRaderaNEEJ sluta inte!
SvaraRaderaåh.
SvaraRaderathank you for:
SvaraRaderaläsvärda inlägg
uppmuntrande kommentarer
inspiration
medkänsla
xx/ through
My dear Erika.
SvaraRaderaWe never got the chance to coalesce.
Love you still, my way.
R.I.P
teD
fantomkänsla i hjärtat. nej. jag vill ha mer!
SvaraRaderaNoooooooo!!
SvaraRaderatack för din stund. ta inte bort bloggen bara. jag vill kunna läsa i regniga dagar.
SvaraRaderasomeone said you died...
SvaraRaderaÅh, nej, snälla sluta inte. Jag längtar efter nya inlägg av dig varje dag.
SvaraRaderaMen tack ändå för den lilla stunden som du gav oss.
Älskade, jag vill vara med på askspridningen. Jag vet att vissa är inbjudna, hur får jag en inbjudan?
SvaraRaderaNej. Mer!
SvaraRaderaje te manque toujours, bébé. Et je ne veux pas manquer!
SvaraRaderaDe va på tiden...folk blir sjuka i huvet av att läsa din skit
SvaraRaderaTack för en underbar tid, du skriver så otroligt fint. Vill egentligen inte att det ska ta slut, men allting fint måste ju ta slut innan det blir för vanligt...
SvaraRaderaRest in peace Erika Ascot
Det var väl oundvikligt och lite väntat, men ändå så känns det oväntat tomt. Tack för dina ord, din tid.
SvaraRaderafan
SvaraRaderaJag hittade dig av en slump för en vecka sedan och ända sedan dess har jag uppdaterat sidan flera gånger varje dag. Det känns som om du var döende när jag träffade dig och jag är helvete ledsen att jag inte fick träffa dig i början när du var hemlig och ha dig för mig själv.
SvaraRaderaHur jävla piss kan man vara ledsen över en påhittad fan flicka.
Skit.
Erika är död.
SvaraRaderaLänge leve Erika.
tack för allt!
SvaraRaderamen ta inte bort bloggen, för jag vill läsa igen, igen och igen.
Märkligt hur en fiktiv persons död kan få tårkanalerna att gunga. Eller det kanske inte är märkligt alls, det är precis som i romanerna. Men du var en karaktär som blev lite mer levande, lite mer sekundsframträdande. Det här var fint, otroligt fint och jag tackar för det. Vi ses nog någon gång, någonstans där tiden inte är det centrala och verkligheten inte det absoluta.
SvaraRadera/lyckorusimagen.blogg.se
X min blomma, vi ses igen.
SvaraRaderaBon journeé!
SvaraRaderaVem ska jag nu berätta för om plommonvin. Har hittat en ny sort från polen, men nu känns det bara sorgligt.
SvaraRaderaMiss U
R.I.P Erika
SvaraRaderaIntressant projekt detta, det enda jag är skeptisk till är att det hela utspelar sig i Stockholm, eller ja, Sverige överhuvudtaget - det känns inte speciellt trovärdigt för någon som spenderat mycket av sin tid runt "de rätta adresserna".
tu me manque.
SvaraRaderaJag älskar dig
SvaraRaderaLova att berätta hur askspridningen tedde sig.
SvaraRaderaDu är en ängel nu Erika. Jag kommer på askspridningen. /Ida
SvaraRaderadenna blogg är en fiction. lite makabert att hålla gravsättning för en påhittad karaktär.
SvaraRaderaJag har lagt upp film och text om askspridningen här: http://niklasblog.com/?p=2706
SvaraRaderaJag vore väldigt tacksam för kommentarer med länkar till eventuell bild/film/audio från tillfället. Det var verkligen en speciell tillställning.
Tack för allt, alla ord som har gjort min gråa vardag.
SvaraRaderaJag hoppas du har det bättre där du är nu, jag är säker på att du har det.
Kommer sakna att titta in här och läsa om ditt dekanta destruktiva liv. <3
Tråkigt...
SvaraRaderaErika, du var den bästa idéen jag varit med om i mitt korta liv. fantastisk var du!
SvaraRaderaDen här berättelsen vill jag läsa i en bok.
SvaraRaderaTills vi ses igen, Malkolm
SvaraRaderaBara kärlek, bara kärlek till den som skrivit det här och gett mig så mycket. Du måste vara en mycket kännande människa.
SvaraRaderaErika,
SvaraRaderatack för att du funnits och skrivit trots att du inte finns. Kanske är gränsen mellan verklighet och fiktion inte så skarp som man vid första anblicken kan tro. Jag har skrattat och gråtit med dig. Merci ma favorite!
Bisous,
Anna
kommer sakna dej och dina andetag.
SvaraRaderaNEEEEEEEEEEEEEEEJ!!! kommer sakna dina uppdateringar massor
SvaraRaderaFörresten, finns det någon bok som påminner min Erica Ascots liv?
SvaraRaderaHur ska man kunna överleva detta?
sättet hon skrivit på har gjort det "fula" vackert på ett sätt jag aldrig sett förut. wow!
SvaraRaderaså löjligt med inbjudningar.
SvaraRaderaFrancois Sagans Bonjour tristesse (eller Moln på min himmel, som den svenska översättningen hette först), som nämnts ett par gånger, lär ha varit en tung inspirationskänsla till det här.
SvaraRaderaFör att inte bli helt nere i detta, låt er uppmuntras utav min blogg!
SvaraRaderahttp://lonesomemama.blogspot.com/
Snälla, snälla vad som än händer sluta inte skriva! Jag vill inte vänta längre på mer.
SvaraRaderasnälla rara, jag förstår verkligen ingenting.
SvaraRaderatjena alla små modebruttor *flås* *slickar sig om munnen* Kom hem till mig, Lotta Volkova gillar ni väl? Kom då! Har massa saker innanför min svarta rock, lollipops och mer, kom. Black ascot var fake - men jag lovar er: Jag är ännu mer fake.
SvaraRaderaska jag säga du? eller ni? kul att denna blogg är ett skämt. läste i metro nyss ..
SvaraRaderarest in peace Erika Ascot
SvaraRaderaDet har gått två månader nu.
SvaraRaderaJag saknar faktiskt den här bloggen jätte mycket, att få titta in här och hitta ett nytt inlägg att läsa. Ingen mer dekadens, inga mer fina ord. suck
snälla ta bort alla kommentarer på tävlingsinläggen, min dator får upp kommentarer där ifrån hela tiden :S
SvaraRaderaÄr det inte dags att stiga upp ur kistan och göra en comeback som vampyr snart?
SvaraRadera(Ja ja... jag vet ju att du kremerades...
Men man får väl drömma?)
/ Amerie
PS HÖSTEN. Kom tillbaks på hösten, älskade...
Jag saknar också orden som fick mig till tårar. Bättre än någon annan bok jag läst.
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaJag har en tävling i min blogg, och jag undrar om du vill vara med och tävla?
Du kan vinna ett jätte fint halsband från KOBRA. Hoppas du får en super duper dag:)
Kram Amanda
PS:
Tack att du lästa min kommentar!
En bok, snälla?
SvaraRaderaJag saknar Erika varje jävla dag. Fortfarande.
SvaraRaderaåh vad jag saknar den här bloggen.
SvaraRaderapappas whisky. stark och försvinner alldes för snabbt. han aldrig läsa innan hon tog sitt liv, om det nu var sant.. hoppas du har det bra där du är.
SvaraRaderavi ligger på golvet och dricker whiskey. någons krossade hjärta blir vår favoritsång precis när vi blir jag som skriver ett inlägg på en yrkesmördarblogg.
SvaraRaderai love your blog!
SvaraRaderaTLDR
SvaraRaderaAlldeles för tidigt var hon borta.
SvaraRaderaAlldeles för vacker
Alldeles för ung
Alldeles för sårbar
Alldeles för skör på ett galet och fantasieggande sätt
Alldeles för underbar
Saknar dig
Bisous
*skål* i mörkrött, antikt portvin, det enda jag har som påminner om dig... iklädd en 20 år gammal YSL knytblus...
Erika. Det vackra i misär.
SvaraRadera