
Vem är jag? Folk verkar besatta av att veta. Letar i skolkataloger och kontokortskataloger.*
Ett tips: min moster är kanske inte min moster och min lägenhet är kanske inte min lägenhet.
Den lilla skärva av överklass som jag tillhör vet vem den lilla flickan är. De har städat bort mig efter alltför många benzo-och-portvinskvällar på Nedre Manilla för att inte veta. De har skvallrat och planerat och stöttat och till slut accepterat mig som de lärt sig acceptera missfärgningarna i sin Mouton Rothschild. Men det betyder inte att de skulle uppskatta mina berättelser spreds till "allmänheten" (sägs med samma tonfall som man håller soppåsen mellan tummen och pekfingret)
Så jag förklär mig med vackra slöjor av ord och hoppas som alla er andra att någon ska komma och slita bort slöjorna. Se mig i ögonen och kyssa de bleka ärren efter rakbladen.
(Den vackraste gissningen är att jag skulle vara H.K.H. Hertiginnan av Hälsingland. Er tro på hur gucci-prinsessan skulle sätta sig ned och för egen hand foga ihop bokstäver till ord och ord till meningar gör mig varm, men nej, hon är inte jag.)



